Vårplöjning i Österbybruk 2011

I helgen 21/5 var det dags att återuppta arbetet med hästarna på den lilla åkern i korsningen Långgatan-Hammargatan med hästdragen plog. Inga traktorer eller andra motordrivna redskap utan enbart naturliga hästkrafter som förut i form av Ardennerhästar.

Att plöja på våren och inte bara på hösten kanske inte var direkt vanligt på den tiden. Det finns två skäl till att det blir vårplöjt i år och ett är att försöka bekämpa förra årets tistelplåga med lite ekologiska metoder. Plogen kommer att rycka loss de flesta tistlarna och de får problem att komma igen. Ett annat skäl är att den långa vintern med tidig snö isolerade marken som inte fick mycket till tjäle och därmed uteblev det som man vill uppnå med plöjningen. Det vända ytskiktet frös inte sönder tillräckligt utan marken kändes stenhård när snön hade försvunnit. Harva direkt hade blivit väldigt svårt för hästarna, även en traktor skulle fått arbeta hårt med trasiga redskap som följd.

Miljön runt den lilla åkern vid Långgatan-Hammargatan ser troligtvis inte så mycket annorlunda ut än på den tiden hästen användes i jordbruket. Enda skillnaden som syns på bilden är gatubelysningen och asfalt på vägbanan. Vädret är bästa tänkbara för dagens arbetsuppgift. Inte för varmt och det blåser lite vilket gynnar hästarna. Två par hästar har till uppgift att klara av dagens plöjning. Åkern är inte stor men det är stor skillnad på att göra jobbet med hästar mot att använda moderna redskap i form av traktorer och plogar med flera skär än ett.

Plogen, en Överum Vulcan, spänns bakom det påselade Ardennerparet. Hästarna står och väntar i det saftiga gräset. På åkern har ogräset redan börjat växa kraftigt, tistlar och vitrot. Gräset ser lovande ut för att få en bra höskörd till sommarens attraktion, Lantbrukets dag 9/7 på Lantbruksmuséet.

Bönderna gör sig beredda och hästarna är klara. En viktig detalj på den högra bilden är kilen som låser fast skackeln. Det är en fördel att använda en kil av trä snarare än en i metall. Om man skulle råka ut för ett tillbud av något slag, hästen ramlar omkull eller att ekipaget kört fast vid skogsarbete, då blir det lättare att bryta sönder kilen om den är av trä istället för metall. Belastningen på kilen är minimal, den kommer bara på skackeln.

Vem har vackraste svansen?

Hästarna börjar på olika ställen av åkern, den är inte stor med dagens mått men det tar tid att plöja med häst. Det här hästparet plöjer med en Överum 9:a, den vanligaste plogen i Uppland på den tiden.

Fram och tillbaka, fåra efter fåra.

Hästarna behöver vilas ibland, till skillnad från en traktor, men det är inte så konstigt. Förr i tiden när hästarna fick jobba hårt på gårdarna med alla möjliga sysslor året runt fick dom också bra kondition. Förutsättningarna är annorlunda nu och orken tryter fortare både för dom och oss människor som inte rör sig på samma sätt som tidigare. Istället för att bli för tidigt utslitna får vi andra sjukdomar av välmående.

Ställa in plogen är alltid ett bekymmer. Dags att ändra lite och försöka igen och se om med blev någon förbättring? Det är inte så lätt att veta innan det plöjts några fåror och det är inte heller alldeles givet att jorden är likadan över hela åkern? Tistlarna åker upp en efter en men det är inte säkert att dom ger upp i varje fall. Det finns också hur mycket vitrot som helst under ytan och den blir man inte av med på något enkelt sätt.

Lika bra att prova en ny inställning här också. Det fanns säkert lika många åsikter om att ställa in en plog som det fanns hästbönder och det gäller säkert än idag?

Hästarna behöver en paus lite då och då. Arbetet är tungt. Plogens vikt spelar nog ingen större roll för de starka Ardennerhästarna utan det är moståndet från jorden och ibland lite stenar som gör att det går tungt.

Plogarna från Överums bruk i Småland är fulla av fina detaljer. Gjutgods och smidda kopplingar. Företagsnamnet finns kvar än i dag men det tillverkas naturligtvis inga hästplogar längre.

Det är skönt både för hästarna och bonden att ta igen sig efteråt när jobbet är avklarat. I morgon är det dags att harva, så och välta åkern.

 

Text och foto: Björn Söderström © 2011