Skogsbruk med Ardennerhäst 2012

En för Upplands Ardennerklubb ny aktivitet var skogsdagen nu den 10/3. Ett liknande arrangemang har funnits för de som föredrar Nordsvenska hästar i ganska många år, nu är det dags att införa den traditionen även för Ardennerhästen i Uppland. I äldre tider användas båda typerna av hästar i skogen av bönderna och säkert också korsningar mellan raser. Idag försöker man genom avel hålla raserna på en hög nivå så att de typiska egenskaperna bevaras. Ardennerhästen har ett rykte om sig att vara en foglig och snäll häst och det är nog viktigt eftersom den är så stor och urstark.

Cecilia Birgersson, en av entusiasterna i Upplands Ardennerklubb, pratar med två rutinerade hästkännare, Erik från Hälsingland och Bosse Eriksson från Morkarla. Bosse har egna Nordsvenskar i sitt skogsarbete men att sköta en Ardenner är inget problem för honom!

Jessica Skantz med Cecilia Birgerssons häst Peggy e:Barry, det är tur att hästarna har skor med broddar då skogsvägen är full av is med vatten ovanpå. Som tur är marken hård eftersom vintern varit snöfattig och nätterna mycket kalla på sistone.

Rolf Arvidsson och Bosse Eriksson med Astor e:Acke, det som skall göras idag är framkörning av det fällda timret till skogsvägen.

Rolf Arvidsson och Bosse Eriksson björnar lasten. Hästen drar en s.k. skakelsläpa. Det är ett mycket enkelt verktyg som består av två krökta skaklar med påsvetsade medar på undersidan, en tvärslå där lasten placeras och surras med en kedja som spänns med hjälp av spännbjörnen. Tvärslån är placerad en liten bit ovanför markytan vilket gör att den går över ojämnheter på marken. När lasten är framkörd till skogsvägen lossas kedjan och när hästen går framåt åker stockarna av tvärslån på grund av sin tyngd och friktionen mot marken. Det kan inte bli enklare!

Fördelen med skakelsläpan är att den fungerar bra när det är lite snö i skogen. Om det skulle vara mycket och lös snö skulle den sjunka ner. Dessutom är den lätt att laga, nog så viktigt!

Rolf Arvidsson och Astor e:Acke. Hästen har inga problem med vikten utan det stora problemet är att välja väg. Avverkningen har lämnat ganska höga stubbar och då blir det svårt att komma över med lasten. Det är nästan ingen snö kvar i skogen och det är lite för tidigt för att vara idealiskt. Däremot är det ingen fara för markskador då tjälen gått ner ordentligt.

Arrak e:Acke och Janne Lundell, bakom kommer Astor e:Acke och Rolf Arvidsson. Lite längre upp i skogen är snön borta helt och hållet.

 

 

Janne Lundell använder ett annat verktyg för transporterna, en s.k. lunningspulka. Den är utformad som en torped med helt rund form vilket gör att den passar in bra när marken är väldigt stenig och full av utstickande hinder.

Principen är att dra in stockarna i pulkan med hjälp av massavedsaxen, inte fler än att inget sticker ut från pulkan. En kätting viras runt stockarna och fästs med en karbinhake. När fastsurrningen är klar kortas kedjan av så att det blir minimalt slack fram till tvärslån mellan skaklarna. När hästen börjar dra spänns allt fast mot botten av pulkan, ju hårdare ju mer hästen drar. Pulkan slits hårt när marken är naken mot alla stenar och stubbar, den kan vara tillverkad i metall eller gjuten i glasfiber.

Klart att dra iväg, när hästen går framåt spänns kedjan hårt runt lasten.

Janne Lundell har kört fram lasten med lunningspulkan efter Arrak e:Acke till uppsamlingsplatsen. Kedjan lossas från tvärslån för att få lite slack och därefter öppnas karbinhaken. När hästen går framåt åker lasten av på samma sätt som med skakelsläpan.

Skakelsläpan och Astor e:Acke väntar på en ny last. Alla som vill får vara med och prova på skogsarbetet. Den här gången är timret ganska klent men det är långt ifrån något lätt jobb. Med tyngre stockar är det rejält slitsamt trots bra verktyg. Skogsarbete är också ett farligt arbete, dels för att det är tungt och lätt att göra illa sig. Skulle man fastna under ett lass som vält eller att hästen gått omkull kan det vara svårt att få hjälp. Det är inte alltid möjligt att nå någon med mobiltelefon om täckningen är dålig, om man ens kommer åt telefonen?

Astor e:Acke väntar snällt på att få dra iväg lasten.

Lasse Jansson, Jessica Skantz och Cecilia Birgersson runt Peggy e:Barry. Det är en välskött och fin skog som skogsägaren "lånat ut" till föreningen och skogsdagen.

Lasten är fästad på skakelsläpan med hjälp av spännbjörnen. Björnen säkras med en liten kedja och en karbinhake eller en öppen hake. Den ska ALLTID fästas underifrån, ALDRIG ovanifrån!

Lisa Morrisson provar att köra, Rolf Arvidsson instruerar. Det är inte helt enkelt att styra hästen, felet som den ovane gör är att tömmarna hålls för löst. Då vet inte hästen vad som gäller utan tömmarna ska hållas ordentligt sträckta.

Astor e:Acke har lite rast när skogsarbetarna lastat av.

Kjell Sjöström kör griplastarvagn med Rolle e:Vebend och Pommac e:Dacke. Det går alldeles utmärkt att blanda äldre teknik som transport av timmer med häst och olika redskap, som skakelsläpa, pulkor, domänkälkar och doningar, tillsammans med en modern vagn som är försedd med hydraulisk griplastare. Sedan drar de båda hästarna iväg ekipaget ner till den större uppsamlingsplatsen där hämningen sedan sker med traktor eller timmerbil.

Rolf Arvidsson kör Astor e:Acke på vägen med skakelsläpan.

Cecilia Birgersson och Bosse Eriksson har lastat på kälken och Bosse letar efter stolpen i trä.

Skogsdagen blev en mycket lyckad tillställning och visar att intresset för hästen och ett naturvänligare skogsbruk finns hos allmänheten. Det finns knappast något tristare att se än en skövlad bolagsskog där naturvården helt kommit i skymundan för vinstintressen av ägare som inte ens satt sin fot i en skog!

 

Text och foto: Björn Söderström © 2012