Oliver Hart-Parr 1928

I Lantbruksmuséets ägor finns en fin gammal traktor från Oliver Hart-Parr, tillverkad c:a 1928-1929. Oliver tillhör pionjärerna bland traktortillverkarna och bildades strax före det förra sekelskiftet i USA. Företaget gick ihop med tre andra företag 1929 för att överleva på marknaden. År 1960 köptes det upp av White Motor Corporation och därmed försvann ett av de gamla fina märkena. Modell 18-28 är en stor och tung traktor som säkert klarade av tunga jobb ute på åkrarna.
 
Så här ser den ut! I väldigt fint skick utvändigt men den behöver lite tid på verkstaden för att kunna köras på nytt. Muséets truck hjälper till att "knuffa" in den i verkstadslokalen.

Den är ganska tung med sina 1950 kilo men trucken är stark. Traktorn är försedd med järnhjul men för att kunna köra den på väg sitter det runda metallband påmonterade, annars skulle hjulen förstöra vägbanan. När den skall köras på åkern plockar man enkelt bort banden som bara sitter fastspända.

Ett av problemen med traktorn är att lagren i motorn, ram- och vevstaks, verkar vara för hårt åtdragna vid förra översynen. Ingen orkar dra runt startveven längre! Första åtgärd blir att tömma motorn på olja för att kunna skruva bort plåten under motorn. När det är gjort går det att komma åt lagren underifrån. Bultarna är låsta med en genomgående saxpinne som tas bort med en vanlig plattång. Bultarna från tråget läggs i en burk, annars kan dom försvinna i sågspånet på golvet.

Det är ingen idealisk arbetsställning att lossna hårt åtdragna lagerbultar i. Allt arbete med händerna ovanför huvudet är besvärligt då orken i armarna lätt tar slut! Efter att ha skruvat åt lagerbultarna lite mer normalt sätts saxpinnarna tillbaka och plåten under kan monteras tillbaka. Det skadar inte heller att se över packningarna innan man skruvar tillbaka något på en gammal maskin.

Olivern har en kraftig magnettändning från Bosch vilket är väldigt vanligt på äldre traktorer. Nu när motorn är lättare att dra runt testas också tändstiften vilka ger bra gnista och det lovar gott för resten av jobbet.

På bilden syns bandet som spänts fast över järnhjulets "dubbar", låsta med en spak och kedja. Traktorns kraftuttag sitter på sidan och det kan utnyttjas via en rem för att driva ett tröskverk t.ex.

Det ligger en massa flagor alldeles ovanpå kylaren och det skadar inte att städa bort dem.

Oljan är påfylld igen, den som fanns i traktorn ser tillräckligt fräsch ut för att kunna användas på nytt. Den är i vilket fall tillräckligt tunn och med den nya lagerjusteringen bör oljan kunna komma åt att jobba på ett bättre sätt än tidigare. Det är fortfarande tungt att hantera startveven och det är något man måste vara försiktig med. Om motorn skulle få för sig att vilja starta baklänges kan man få armen rejält skadad eller rent av avslagen!

Säkrare att använda fötterna och det räcker med att kunna få runt den ett kvarts varv då det är en stark magnet och rejäl gnista. Motorn går igång efter några försök men den vill inte gå riktigt bra och stannar hela tiden. Vid besiktning syns det att det läcker rejält i bränslevägarna. Packningarna är säkert uttorkade och alla skruvar sitter väldigt löst.
 
 

Efter åtdragning av alla skruvar upphör läckaget. Som tur är behöver packningarna inte bytas ut men om det är nödvändigt går det bra att tillverka nya själv.

Den röda ringen på kylaren betyder att den inte innehåller varken vatten eller glykol. Ett enkelt sätt att hålla reda på innehållet. En fylld kylare får en grön ring. Nu ska traktorn bara köras ut från verkstaden och in i ett annat hus och för en så kort körning går det bra utan kylaren, det är trots allt vinter ute!

Motorn går riktigt bra efter att tjuvluften via förgasaren blev tätad. Nu är det bara att lägga i backen och köra ut ur verkstaden.

Ute är det fortfarande vinter och det kanske inte hade skadat att kunna köra "dubbat"?
 

Motorn låter riktigt bra efter att ha fått upp värmen. Återstår bara att backa in Olivern i Kolhuset för att ge plats åt andra objekt i verkstaden!

 

Text och foto: Björn Söderström © 2010