Isracing 01042012

Efter en mycket lyckad insats för att få en VM-deltävling till Sverige blev det äntligen dags för Funbo MS att få äran att arrangera själva upplösningen, finalen med deltävling 7 och 8. Det kändes som att isracingen hade "hittat hem"! Studenternas IP i Uppsala är den perfekta arenan för isracing. En riktigt stor bana som gör att förarna kan köra riktigt fort. Mycket sportsliga förhållanden och väldigt attraktivt för publiken. Det finns knappast någon annan motorsport som har så högt underhållningsvärde som isracing? Publiken ser också hela banan eftersom alla är placerade på läktare och ingen del av banan blir skymd. Det går oerhört fort, ett heat om fyra varv tar ungefär en minut och det är banpreparering mellan vart fjärde heat. Allt detta gör att tävlingen inte blir seg och utdragen. Efter tjugo genomförda heat har alla 16 förare mött varandra på olika banor och de åtta bästa poängplockarna möts i två semifinaler. Ettan och tvån i respektive semifinal möts i finalen. Eftersom det är total poängräkning genom hela serien kan det innebära att semi- och finalen inte får någon betydelse för slutresultatet.

Tävlingarna brukar börja med presentation av förarna och den här gången blev det lite extra show med eldar! 16 förare ingår i startfältet plus ett par banreserver. "Posa" Serenius har fått ett wild card till tävlingen som nummer 16, han är en legend inom sporten och är oerhört populär i alla läger! Den enda svenska deltagare som kvalificerat sig till det ordinarie startfältet är Robert Hendersson. Vädret var inte det allra bästa runt de båda tävlingsdagarna. Snöoväder och stark isande vind på förmiddagen under lördag. Till tävlingsdags hade snön slutat falla men en otäck snålblåst gjorde att det blev kallt på läktarna. På söndagen hade vinden avtagit en del och det kom några snöflingor alldeles i början på andra dagens tävling men tacksamt nog inget mer. Efter tävlingen kom det nytt snöfall! Arrangörerna hade en del tur med förhållandena och det var de värda, hela tävlingsarrangemanget höll absolut högsta klass, kan inte bli bättre än så här! Vi som älskar isracing bryr oss inte om vädret men det påverkar tävlingen negativt om det faller nederbörd och åtskilliga åskådare drar sig säkert för att besöka tävlingen om vädret är för dåligt?  

Dags att dra igång tävlingen! Förarna har 2 minuter på sig att komma till start i respektive heat, funktionären kontrollerar att allt är ok och därefter går starten när tejpremsorna dras upp. Det är inte tillåtet att köra på tejpen och det kan leda till uteslutning i heatet. Det är gott om fotografer i arbete, både professionella på innerplan och bland publiken!

I första kurvan efter starten håller startfältet ihop. Startordningen inifrån är röd, blå, vit och gul vilket syns på förarnas hjälmar. Normalt borde innerbanan var den bästa eftersom det ger chansen att komma först in i kurvan, men det är inte säkert. Även på det här området är de ryska förarna överlägsna, de är ruskigt startsnabba!

Banan på Studenternas IP är lång och stor vilket tillåter riktigt höga farter, något som säkert passar förarna olika. Att köra isracing inomhus på små banor är en helt annan sport än på Studenternas. Det SKA vara utomhus för att få den rätta känslan! Säkerheten är viktig i all motorsport och längs banan ligger mjuka balar innanför stängslet. Startfältet i en VM-deltävling består enbart av väldigt rutinerade förare och det händer ingen allvarlig incident på hela tävlingen. Någon enstaka omkullkörning men funktionärerna är uppmärksamma och flaggar direkt för att stoppa heaten.

En bild som visar den ryska överlägsenheten, det är nästan omöjligt för övriga förare inklusive Robert Hendersson från Sverige att hålla samma höga tempo.

Under lördagens kvällstävling krossar Nikolaj Krasnikov allt motstånd, vinner alla heat plus semifinal och final i deltävling 7. Endast ett haveri eller skada kan stoppa honom från att vinna sitt åttonde VM, dessutom i rad. En helt fantastisk prestation med tanke på att de andra ryska förarna håller högsta klass. Den isracing som publiken bjuds på är förmodligen en av de bästa tävlingar som någonsin hållits i sporten. Tempot är svindlande högt men ändå får man ingen känsla av att åkningen är våghalsig utan det är full kontroll som gäller.     

De båda förarna från Österrike jagar varandra i ett heat.

Ligger man bakom andra blir det massor av snö och iskristaller att köra i! Det får Frank Zorn från Österrike känna på.

Förarna är som levande reklampelare! Ett nödvändigt ont i dagens idrott. Utan intäkter från sponsorer och reklam skulle inte någon kunna ägna sig åt idrott på hög nivå. Materialet och resorna kostar stora summor och inte minst all ledighet från arbete som behövs.

En stilstudie på en av de ryska världsartisterna. De åker i stort sett lika fort allihop men den numera 8-faldiga världmästaren Nikolaj Krasnikov är den fulländade isracingföraren. Han har en speciell förmåga att alltid hitta rätt spår för att få fart och kunna göra omkörningar. Den förmågan har inte alla förare. T.ex. så försöker inte alla att köra snålt runt den inre banmarkeringen utan längre ut i banan, att distansen blir en aning längre spelar ingen roll. Det är fart som räknas. Fördelen är att radien på svängen blir större och att det går att hålla högre fart genom kurvan. Samma fenomen kan man se hos många som kör Speedway.

Under tävlingen får vi också se prov på att de ryska förarna gärna hjälper varandra och täcker upp lediga spår i banan. Inte på något fult eller osportligt sätt. Det är upp till konkurrenterna att hitta lediga vägar.

Efter ett antal heat blir det naturligtvis en massa gropar och spår i isen som dubbarna river upp. Det går åt rejäl styrka i kroppen, framför allt i armarna för att kunna kontrollera isracingscykeln när det kommer ett kast. Alternativet att slå av på farten för att klara av banan finns ju inte, det går ut på att vinna!!

Ett prov på rysk perfektion i åkningen.

I ingången till första kurvan efter starten håller förarna ihop. Det är inte enkelt att ta bilder på isracing, efter första varvet i ett heat brukar fältet vara utspritt och en bild på en enstaka förare ger inte samma känsla av tävling och kamp som när flera finns på bilden. Slutartiden får inte vara för kort, annars kommer hjulens ekrar att "frysa" på bilden och det ger ingen fartkänsla. Är slutartiden för lång är det väldigt svårt att få skärpa på föraren. Man får experimentera sig fram och träna mycket!

En glad världsmästare bjuder publiken på lite spex när titeln är klar! I de återstående heaten slappnar han av och kämpar inte lika hårt om segern. Lätt hänt och förståeligt när tävlingen redan är avgjord.

Starten går i finalen, den gäller i princip ingenting då platserna 1 och 2 i mästerskapet redan är fördelade, det känns också som att världmästaren låter de andra ryska grabbarna göra upp om segern i finalheatet. Efter tävlingen låter han meddela att det är sluttävlat för hans del i GP-serien. Trots att han bara är 27 år! Hans serie är omöjlig att överträffa, världsmästare 8 gånger i följd. Egentligen känns hela GP-serien som ett ryskt mästerskap på turne, inga andra kan hota på allvar. Om inte ett antal ryska förare kvoterats bort skulle dominansen säkert varit större ändå! Funbo MS ska ha all heder av det perfekta arrangemanget! Hoppas för sportens skull att VM-finalen eller åtminstone en VM-deltävling blir permanent i Uppsala ett antal år framåt. Vädret var inte det allra bästa, annars kanske det kunde blivit ändå mer publik. Datumet är dock lite nyckfullt då man kan vänta sig vad som helst i april?

Text och foto: Björn Söderström © 2012